Järnålder i Hassela socken: Det finns få spår efter järnålderns människor i Hassela socken. Nägra järnframställningsplatser hör sannolikt till perioden. Kanske också några fångstgropar för älg. Här på udden ligger prästhammaren som är det enda järnåldersgravfältet i Hassel socken. Man kan förmoda att gården som hört till gravfältet länge var ganska ensam. Det är först under tidig medeltid som befolkningen ökar i det här området. På 1200-talet byggdes sockenkyrkan i bygdens centrum.

Tidigare nedteckningar: När prosten i Hassela i ett frågeformulär från 1791 fick frågan om det fanns några ålderdomslämningar i socken blev svartet: alldeles obekant. Det är underligt att han inte kände till de här gravarna som låg så nära hans arbetsplats - den gamla kyrkan. Helt okända kan de inte ha varit. Redan på 1600-talet fanns gravhögarna utritade på en karta. Och bara några årtionden efter prostens svar beskrevs fornlämningen utförligt av en resenär.

Gravfältet: Gravfältet består av sju högar från järnåldern. Därtill kommer två mindre upphöjningar som kan vara gravar. En av högarna har en rund grop på toppen. Detta kan tyda på att graven plundrats. Det kan också betyda att den döde har begravts i en kista av trä som med tiden ruttnat bort och fått graven att sjunka in.

Arkeologiska undersökningar: År 1938 undersöktes tre högar på Prästhammaren. Den rikaste graven innehöll bl a vackert ornerade bronsknappar och delar till en kam. Fynden kan dateras till omkring 400 - 600 e. Kr. Ett intressant föremål var en brynsten som tillverkats av en skifferspets från stenåldern. En av gravarna var helt fyndtom, kanske den har plundrats i sen tid. I den tredje gravhögen påträffades en järnkniv och en dyrkformad nyckel, ett föremål som brukar finnas i kvinnogravar. I samtliga fall hade de döda bränts. Vi vet inte var människorna som begravts här bodde någonstans. Troligen var det i närheten, i Hälsingland var det under den här perioden vanligt att husen och gravarna låg nära varandra.

Att bränna eller jorda?: Under olika perioder har uppfattningen om hur man skulle begrava de döda varierat. Under vikingatid föreskrev sedan att den döde skulle brännas. Gravgåvor och offrade djur skulle finnas med på bålet. Enligt en samtida arabisk historieskrivare var syftet att övergången från de levandes värld till de dödas skulle vara snabbare. När kristendomen kom förändrades gravskicket igen. Istället för att brännas skulle de döa nu jordas i en enkel kista och utan gravgåvor. I samband med att de första kyrkorna byggdes började man att begrava de döda på gemensamma kyrkogårdar.

Källa: Skylt på plats

Fotodatum 20230629

Publicerad 20230626

Koordinater: 62.098241, 16.726799

Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder

25 Bilder